Gnistra o jag har varit på sökhundskurs över en helg i november. Småregnade nästan hela tiden. Det var spännande att få se hur allt skulle förlöpa. Det var ju länge sedan jag själv var engagerad i sök. Senaste tävlingen var 1997 o sedan dess har inlärningen ändrats en del. Kjella Nilsson fr Mjölby var vår instruktör.

Vi valla av en ruta o sedan skulle Gnistra starta som hund nr 2. Hon kände av att ngt var på gång men visste inte vad. Vi fick följa med figuranten ut till gömman o sedan gick vi tillbaks till utgångspunkten där vi skulle skicka från. Hon hade svårt att förstå att hon skulle leta efter ngn. Fick följa med en bit in i rutan. När hon väl hittat figuranten ville hon inte stanna kvar även om det bjöds på massor av godis. Nästa skick körde vi med vindvittring istället fr stigen. Då blev det mkt lättare. Sprang direkt till fig men stannade inte kvar hos denne. Fick köra kortare vindövningar på figge medan jag själv promenerade passivt efter. Fungerade bättre men istället för att vara för passiv vid figge klappade jag själv om henne därute så hon fick belöning ifrån mig också. Fick nu tydligt bevis på hur beroende hon är av mig o Cassie. Jag har ju strävat efter mkt närkontakt. Det har satt sina spår! I sök måste ju hunden både jobba självständigt o samarbeta med föraren. Det ska verkligen bli skoj då vi sätter igång på allvar med sökgruppen.

Måste berätta en liten episod för er som inte har facebook: Nancy, Zandra o jag var ute i skogen o rastade hundarna. På en skogsslinga där vi brukar skicka iväg hundarna att springa själv runt, satt en hare innanför stigen. När hundarna sprang i ilfart förbi honom, hoppade haren ut på stigen o tog upp en jakt i ilfart efter dem, haha...Det kallar jag mod o att vara skogens konung!!

Nu har snön kommit! Gnistra blev strålande glad då hon upptäckte det. Hon är ju född på vintern o hennes första tid i sitt liv, som tillbringades utomhus, var just i snö. Det var hur naturligt som helst att den bara låg där på marken inväntade på henne. Blev helt galen o bara sprang omkring stormförtjust utanför huset, då jag släppte ut dom.

Västerviks Tidningen har varit här o gjort ett reportage om Gnistra. Synd bara med all snö överallt då jag inte kunde visa, den frihet som hon verkligen har som döv hund o det samspelet som Gnistra o Cassie har. Många kan inte se deras samspel. Jag har ju lärt mig genom att studera dem.

Gick hem till Nancy o Tommy för en fika efter en långpromenad med hundarna. När Nancy hade hällt upp kaffet o ställde tillbaka kaffekannan så hoppade Gnistra upp på hennes stol o bara satt där o glodde. Nancy skrattade o tog snabbt fram kameran. Då intog hon en annan ställning. Tog ett kliv upp på bordet istället där fikat stod framdukat. Nancy bar ner henne. Men vips, stillastående fr golvet med ett skutt så stod hela hon på köksbordet igen. Jäklar, vilken studs hon har i sina ben. Kan tro hon har fjädring under tassarna. Hon stod bara där o glodde rakt ut på mig precis som det var helt normalt o att hon tillhörde själva servisen. Hon är så underbart tokig den lilla, haha. Ja hon har sina egenheter. Nancy o Tommy skrattade bara o var mest rädda för att hon skulle bränna sig på kaffet. Ja dom är ju som dom är dom också, haha. Underbart härliga alltså! 

Ännu en episod som jag berättat på facebook hände på sensommaren: Vi var nere hos min dotter Zandra. Hundarna busade omkring i trädgården medan vi pysslade med annat. Efter ett tag kom barnen o hundarna in utom Gnistra. Jag blev förskräckt! Vart var Gnistra!!? Ingen hade sett till henne på en kort stund. Det blev fullt pådrag att leta efter henne. Alla närmaste vart engagerade. Vi sprang omkring runt närmaste kvarteren o frågade folk vi mötte. En del åkte bil o även motorcykel för att leta efter henne. Ingen hade sett Gnistra! Herregud!! Men när vi var som mest uppjagade i vårt letande så får jag ett samtal att den lilla damen hade precis vaknat upp ifrån sin lilla skönhetssömn som hon intagit någonstans i huset. Jaa, så är det att ha en döv hund som man inte kan ropa på. Men nu skickar jag Cassie att leta efter henne om hon råkat inta ngn sovpaus i ngt annat rum än där jag är!

Gott Nytt År på Er Alla
önskar Gnistra, Inga-Maj o Cassie

 

peggy mys & gaia

30 december 2010 19:26

Det är så härligt att få läsa om Gnistras fina liv! Hon fick turen med sig som fick dig Inga-Maj till matte!

http://peggan.bloggplatsen.se

 

Nancy Mischa Gliss

30 december 2010 22:15

Håller helt med dej Peggy dom är helt enorma.Gnistra är så duktig söt å rolig.

http://URL

 

Nina

31 december 2010 14:05

Vad härligt att läsa om era upptåg och allt vad lilla Gnistra hittar på :) Skönt att hon bara hade lagt sig till ro i ett annat rum.
Önskar er ett riktigt Gott Nytt År

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Snart är Julen här och lite julkänsla kom i form av lite snö och lite kyla. Här mår vi alla bra       idag var vi ute i "blå timmen" ett härligt magiskt ljus som givetvis skulle återgetts med vanlig kamera.       Var rädda om...

Blandade bilder av fotgraf Mårten Femkampen togs på blodigt allvar                                                                  ...

Nu har det gått tre dagar sen vi avslutade Kennel Lägret som i år varit en hel vecka. En vecka med fint väder underbara människor, många skratt, träning, mat, lekar KM...bilderna får tala för sig. Dessa kort har Tompa tagit, det kommer mera för i år ...

Idag fick Nikon följa med på promenaden. Här kommer en bildkavalkad.                                                     Härlig sommardag. ...

Är ju inte så flitig på bloggen när man mest uppdaterar på FB.   Det har hänt lite sista månaden :) har tävlat med både Bobbie och Jojo   Bobbie blev uppflyttad och vann Akl spår.. Anmälde sen till Startklass Sharpman    Cup för att få l...