Önskar jag Er Alla

Gnistra o jag har varit på sökhundskurs över en helg i november. Småregnade nästan hela tiden. Det var spännande att få se hur allt skulle förlöpa. Det var ju länge sedan jag själv var engagerad i sök. Senaste tävlingen var 1997 o sedan dess har inlärningen ändrats en del. Kjella Nilsson fr Mjölby var vår instruktör.

Vi valla av en ruta o sedan skulle Gnistra starta som hund nr 2. Hon kände av att ngt var på gång men visste inte vad. Vi fick följa med figuranten ut till gömman o sedan gick vi tillbaks till utgångspunkten där vi skulle skicka från. Hon hade svårt att förstå att hon skulle leta efter ngn. Fick följa med en bit in i rutan. När hon väl hittat figuranten ville hon inte stanna kvar även om det bjöds på massor av godis. Nästa skick körde vi med vindvittring istället fr stigen. Då blev det mkt lättare. Sprang direkt till fig men stannade inte kvar hos denne. Fick köra kortare vindövningar på figge medan jag själv promenerade passivt efter. Fungerade bättre men istället för att vara för passiv vid figge klappade jag själv om henne därute så hon fick belöning ifrån mig också. Fick nu tydligt bevis på hur beroende hon är av mig o Cassie. Jag har ju strävat efter mkt närkontakt. Det har satt sina spår! I sök måste ju hunden både jobba självständigt o samarbeta med föraren. Det ska verkligen bli skoj då vi sätter igång på allvar med sökgruppen.

Måste berätta en liten episod för er som inte har facebook: Nancy, Zandra o jag var ute i skogen o rastade hundarna. På en skogsslinga där vi brukar skicka iväg hundarna att springa själv runt, satt en hare innanför stigen. När hundarna sprang i ilfart förbi honom, hoppade haren ut på stigen o tog upp en jakt i ilfart efter dem, haha...Det kallar jag mod o att vara skogens konung!!

Nu har snön kommit! Gnistra blev strålande glad då hon upptäckte det. Hon är ju född på vintern o hennes första tid i sitt liv, som tillbringades utomhus, var just i snö. Det var hur naturligt som helst att den bara låg där på marken inväntade på henne. Blev helt galen o bara sprang omkring stormförtjust utanför huset, då jag släppte ut dom.

Västerviks Tidningen har varit här o gjort ett reportage om Gnistra. Synd bara med all snö överallt då jag inte kunde visa, den frihet som hon verkligen har som döv hund o det samspelet som Gnistra o Cassie har. Många kan inte se deras samspel. Jag har ju lärt mig genom att studera dem.

Gick hem till Nancy o Tommy för en fika efter en långpromenad med hundarna. När Nancy hade hällt upp kaffet o ställde tillbaka kaffekannan så hoppade Gnistra upp på hennes stol o bara satt där o glodde. Nancy skrattade o tog snabbt fram kameran. Då intog hon en annan ställning. Tog ett kliv upp på bordet istället där fikat stod framdukat. Nancy bar ner henne. Men vips, stillastående fr golvet med ett skutt så stod hela hon på köksbordet igen. Jäklar, vilken studs hon har i sina ben. Kan tro hon har fjädring under tassarna. Hon stod bara där o glodde rakt ut på mig precis som det var helt normalt o att hon tillhörde själva servisen. Hon är så underbart tokig den lilla, haha. Ja hon har sina egenheter. Nancy o Tommy skrattade bara o var mest rädda för att hon skulle bränna sig på kaffet. Ja dom är ju som dom är dom också, haha. Underbart härliga alltså! 

Ännu en episod som jag berättat på facebook hände på sensommaren: Vi var nere hos min dotter Zandra. Hundarna busade omkring i trädgården medan vi pysslade med annat. Efter ett tag kom barnen o hundarna in utom Gnistra. Jag blev förskräckt! Vart var Gnistra!!? Ingen hade sett till henne på en kort stund. Det blev fullt pådrag att leta efter henne. Alla närmaste vart engagerade. Vi sprang omkring runt närmaste kvarteren o frågade folk vi mötte. En del åkte bil o även motorcykel för att leta efter henne. Ingen hade sett Gnistra! Herregud!! Men när vi var som mest uppjagade i vårt letande så får jag ett samtal att den lilla damen hade precis vaknat upp ifrån sin lilla skönhetssömn som hon intagit någonstans i huset. Jaa, så är det att ha en döv hund som man inte kan ropa på. Men nu skickar jag Cassie att leta efter henne om hon råkat inta ngn sovpaus i ngt annat rum än där jag är!

Gott Nytt År på Er Alla
önskar Gnistra, Inga-Maj o Cassie

Den här lille killen är familjens clown, han är så himla rolig och snabb i allt han gör, ibland alldeles för snabb, väldigt snabb i tanken, och så många skratt han ger mig, men som med alla riktigt snabba hundar så blir det fel ibland, så det är inte alltid lätt att styra upp. men vi skyndar långsamt och låter honom vara valp ett tag till, och passar på att leka in lite grunder, känns som det kommer bli riktigt bra så småningom. Övriga ligan mår förträffligt och den blivande mamman börjar bli lite rund om midjan. Måste säga att jag gillar snöläget...tänk om det varit regn...hemska tanke, så lerigt... nu ser vi fram mot ett nytt år i slutet på veckan....

Äntligen fick jag ändan ur vagnen, och efter ett evigt letande så hittade jag mina skidskor (som stog precis där de skulle :) ) och ligan o jag fick vår efterlängtade skidtur, en timme blev det och antagligen kommer mina axlar att klaga lite i morgon, det var sååå underbart och vilken skillnad på att pulsa fram, för första gången på riktigt länge så såg jag att hundarna blev lite trötta, ja taxarna gick bak på skidorna sista biten hem, inte en enda vurpa blev det, och nu hoppas jag på skidåkning varje dag framöver. Snart går vi ett nytt år till mötes och som alltid hoppas man ju på att det ska bli mitt livs bästa :))) Ha det gott!

snabba på nu morsan

bra motion

måste du ta kort matte...nu kör vi igen....

Tack kära vänner för alla jul och Nyårshälsningar, fantastiskt....de finns att beskåda på....

http://www.tonedos.se/jul2010.htm

I dag är det 4de advent, bara fyra dagar kvar till julafton, undrar vad jag får av tomten? Hoppas han kommer snart, jag tittar i fönstret varje dag, ibland kollar jag på fåglar som äter nötter här hos mig...men nu vill jag tomten ska komma!!!

GOD JUL!!!

önskar jag och matte och hela flocken.

Hej leverpastej!!!!

När man är lite ledsen och det är så här vackert ute då blir man nästan ändå mer sorgsen tycker jag ....men just nu har vi lite hopp igen och krisen verkar vara över, och sakta återvänder livet till lite mer normalt tillstånd, och genast dök tanken upp...hur ska jag hinna allt till Jul!!! men sen satte jag mig ned och talade om för mig själv...att det blir Jul i vilket fall som helst, så andas lugnt nu Lena, i dag har jag faktiskt gjort lite saker, varit och fikat med en speciellt god vän, varit med yngste sonen hos gamle far, och varit på VBK i kväll på lusse och dragning i jul-lotteriet...dä' ni....fotade lite idag, men är inte nöjd med kameran just nu...kanske "pillat" på nån knapp   

sååå vackert!

igår var det mycket lek o bus

the king

att leta efter bollen i djup snö...det är bra hjärn o nosgympa...att därtill ha ett par myror som vill vara med kräver sin man :)

ok då lillhund du kan väl få vinna en gång då..

busgrabbar

och så en liten tjeja...Iss

på de här korten ser man hur lille Deus helt plötsligt tror att Vic jagar honom...det gjorde han inte alls...men lillen sprang för livet och såg inte klok ut :)

hjälp

bäst att dra....

oooooo....

oooooo.....

mamma....

den mörka "fläcken" i bakgrunden....

är sorkletar Caisa

sötungar hela bunten.